|
|

Roms
centrum under kejsartiden
I det gamla Rom var Via Sacra den stora triumfgatan. Här
drog triumftågen - det är festtåg på statens bekostnad som beviljats segerrika
fältherrar - fram på sin väg upp till Capitolium.
Triumftåget gick längs Palatinens södra och östra sidor och vid Colosseum (Amphitheatrum Flavium) gjorde
det en tvär sväng i riktning mot Forum för att fortsätta på Via Sacra där nu Titusbågen (Arcus Titi) och Septimius Severus' triumfbåge befinner
sig.
Palatinen var i slutet av
republikens tid fylld av de rika aristokraternas bostäder (sv. palats kommer av lat. Palatium = Palatinen). Under kejsartiden blev Palatinen platsen
för kejsarpalatsen. Söder därom mellan Palatinen och Aventinen låg den väldiga
bana för hästkapplöpningar som bar namnet Circus
Maximus.
Utanför den gamla staden anlades under kejsartiden
även de stora badhusen, thermae, och
trädgårdarna, horti. I termerna
erbjöds bad av olika slag, där gavs också tillfälle att idka idrott och
gymnastik eller bevista litterära eller filosofiska föreläsningar, konserter
och teaterföreställningar. De största termerna var Caracallas termer, Thermae Antoninianae, i söder och
Diocletianus termer, Thermae Diocletiani,
i norr (båda utanför kartan ovan). Av den förstnämnda byggnaden återstår
endast ruiner, låt vara utomordentligt stora och ståtliga. Den sistnämnda, nära
centralstationen Termini, har införlivats med det moderna Rom och inrymmer
bl.a. kyrkan Santa Maria degli Angeli och museum med antiksamlingar.
Vid vår tideräknings början var
Rom medelpunkten i ett väldigt rike. Under de följande århundradena, då nya
landområden erövrades och fogades till det romerska imperiet, kände romarna ett
starkt behov att grunda kolonier. Dessa coloniae
blev i allt väsentligt veterankolonier. De erövrade områdena kom genom dessa
kolonier att genomsyras av den romerska livsstilen. De nya romerska
städerna byggdes på ett sådant sätt att
de alla mer eller mindre liknade den stora förebilden, Rom. I Rom fanns ett råd
kallat senaten, vars medlemmar sammanträdde i kurian - i hundratals småstäder i
riket sammanträdde nu en rådsförsamling i sin egen kuria. Rom hade sitt Forum
Romanum, varje liten stad fick nu sitt forum. Rom hade tempel, teatrar,
amfiteatrar, hästkapplöpningsbanor, badinrättningar - varje liten stad i det
stora riket fick nu samma typ av byggnader. Det gällde framför allt sådana som
skulle förströ folket: amfiteatern (Colosseum),
rännarbanan (Circus Maximus),
teatern (t.ex. Marcellusteatern). I
den spanska staden Merida kan vi finna amfiteatern, stadion och teatern i den
moderna stadens närhet. I Arles i Provence ingår ännu idag en teater och en
amfiteater från antiken i den moderna stadsplanen. Byggnader av dessa olika
slag uppfördes i de många städer längs Rhen och Donau som romarna grundade och
som i senare tid har blivit moderna storstäder, t. ex. Bonn, Köln, Trier och
Wien.
Uppgift 1
Se uppslagsorden Amfiteater (Colosseum), Cirkus
(Circus Maximus) och Palatinen i Nationalencyklopedineller
annat uppslagsverk!

|