1. Assimilation

Då två eller flera ljud kommer i nära kontakt med varandra, kan det ena ljudet påverka det andras uttal. Denna ljudanpassning kallas för assimilation (ad ’till’ + similis ’lik’). I vanligt tal men inte i skrift anpassar vi ofta konsonanter utan att vara medvetna om det. Vi säger vanligen ’lessen’ och ’massäck’ men vi skriver ’ledsen’ och ’matsäck’. Vi skriver ’handske’ och ’utländsk’ men säger ’hanske’ och ’utlänsk’. Vi säger ’snappt’ men skriver ’snabbt’.

När en tonande konsonant (d, g, b eller v) direkt följs av ett tonlöst -t, förlorar den sin stämbandston . Den assimileras, dvs. görs lik, och blir tonlös (dvs. blir t, k, p eller f). I det följande ges några exempel på assimilation i både tal och skrift, nämligen

adjektiv i neutrum:

     död-t blir ’dött’,

     sned-t blir ’snett’,

     god-t blir ’gott’,

substantivavledningar av verb:

     flyg-a: subst. *flyg-t blir ’flykt’,

     jag-a: subst. *jag-t blir ’jakt’ (jfr dock ty. Jagd),

     lov-a: subst. *löv-te blir ’löfte’,

     giv-a: subst. *giv-t blir ’ (ut)gif-t’ (jfr eng. gift),

Det förekommer också assimilation

till -k: verbet *drinka blir ’dricka’ (jfr dock sv. drinkare), 

till -l: subst. *brud-lopp blir ’bröllop’,

till -n: verbet *stad-na blir ’stanna’.

I latinet återspeglar skriften i regel uttalet. Från latinet har svenskan lånat ordgrupper som transkrib-era/transkrip-t-ion, ag-era/ak-t-ion, reg-era/rek-t-or.

Ibland bortfaller ett ljud genom assimilationen: invad-era/inva-s-ion (ur *invad-s-ion). Assimilation möter vidare i lånorden diskut-era/ diskus-s-ion (ur *diskut-s-ion), pat-ient (lidande person)/pas-s-ion (ur *pat-s-ion = lidande, lidelse).

Jämför slutligen i assimilationshänseende lat. octo (i t.ex. oktober) med ty. acht, eng. eight, sv. åtta och it. otto och lat. noct- (nocturne ’nattligt musikstycke’), ty. Nacht, sv. natt och it. notte. I fråga om åtta, otto, natt och notte är assimilationen fullständig.

2. Latinska prefix: ab, ad, con, de, dis, ex, in, inter, ob, per, prae, pro, re, se, sub, super och trans.

Lånord från latinska verb är bildade av antingen presensstammen eller perfekt participstammen. Detta kan illustreras med verben compóno, composui, compósitum, compónere 3 ställa samman och video, vidi, visum, videre 2 se.  ’Komponera’ är bildat av presensstammen och ’komposition, kompositör’ av perfektparticipstammen. Eng. ’provide’ utgår från presensstammen, medan ’vision, visum, visuell’ utgår från perfektparticipstammen. Observera att vid verbsammansättningar assimileras ofta prefixets slutkonsonant (t. ex. con + pono blir compóno).

ab(s)-/a-

av-

från-

bort-

abdikera avsäga sig, abrupt (eg. avbruten) plötslig, absolution (eg. avlösning) syndaförlåtelse, abstinens avhållsamhet, abstrahera bortse från vissa sidor, aversion (eg. bortvändning) motvilja 

ad-

till-

vid-

addera tillägga, advent ankomst, attraktiv tilldragande, acklamation tillrop, acceptera godkänna, appendix (eg. vidhängande) bihang, adaptera anpassa, assimilera anpassa, assistera bistå

con-

sam(man)-

med-

komprimera sammanpressa, komponera sammansätta, kollektiv samfälld, kooperation samarbete, kollaboratör samarbetsman

de-

ned-

av-

bort-

deklassera nedklassa, deprimerad nedtryckt, deponera nedlägga (i förvar), demilitarisera avmilitarisera, deportera bortföra, definiera avgränsa, deformera (eg. ta bort formen) vanställa

dis-

isär-

o-

bort-

diskriminera isärskilja, dissekera (eg. skära isär) sönderdela, differens skillnad, diskvalificera, disproportion, disharmonisk, dissonans missljud

ex-/e-

ut-

avgången,

f.d.

export utförsel, extrakt ’utdrag’, expressiv uttrycksfull, expansion utvidgning, extensiv utsträckt, evakuera utrymma, exkung, expresident, exkejsare

in-(1)

in-

importera bära in, föra in, inkludera (eg. innesluta) inbegripa, influens inflytande, infiltration inträngning, impression intryck, invasion inmarsch

in-(2)

o-, icke

inkonsekvent, impopulär, illegal olaglig, irrationell oförnuftig 

inter-

mellan-

internationell mellanfolklig, interkontinental, internordisk, intervention mellankomst, ingripande, intervall mellanrum, mellantid

ob-

mot-

opponera (sig) motsätta sig, offensiv anfall(ande), offerera (eg. bära fram emot) erbjuda, obstruktion motstånd

per-

genom-

perforera genomborra, perspektiv (eg. genomsyn) utsikt, överblick, perfekt (eg. genomarbetad) fullkomlig

prae-

före-

preparera förbereda, prefix förstavelse, prefabricerad, preventiv (eg. förekommande) hindrande, presidera sitta framför (som ordförande), predestinerad förutbestämd, preposition (eg. framförställning)

pro-

fram(åt)-

-vänlig

prominent framstående, progressiv framåtsträvande, provocera (eg. framkalla) utmana, producera frambringa, propeller framdrivare, proarabisk arabvänlig, proamerikansk

re-

tillbaka- åter-, om- vidare

retur, returnera, reaktion återverkan, revidera (eg. åter se igenom) granska, reparera återställa, reformera omforma, revolution omvälvning, remittera sända vidare

se-

isär-

separera särskilja, selektiv (eg. särskiljande) utväljande, segregation (eg. särskiljande) avskiljande, sekret (eg. avskild) hemlig

sub-

under-

bort-

efter-

i stället för

subvention understöd, subordinerad underordnad, submarin undervattens-, subtrahera bortdraga, suspendera (eg. undanhänga) avstänga, successiv efterföljande, suffix (eg. efterfästad) slutstavelse, surrogat ersättning, substituera sätta i stället, ersätta

super-

över-

(förstärkande)

superfin, superfosfat, superintendent, supermakterna, supermarket

trans-

över-

om-

transportera överföra, transversal tvärlinje, transatlantisk, transformera omforma, transplantera omplantera

3. Latinska prefix: ambi, ante, circum, contra, extra, extro, infra, intra, intro, post, retro och ultra.

ambi-

dubbel

ambivalent (’dubbelgällande’) tvehågsen, vacklande

ante-

före-

antedatera skriva äldre datum, antecipera ta ut i förväg, föregripa, antecedentia föregående händelser

circum-

omkring 

om-

cirkumferens omkrets, omfång, cirkumpolär som finns omkring polerna, eng. circumstance omständighet, förhållande

contra-

mot-

kontrarevolution, kontraspionage, kontraorder order som upphäver en förut given order, kontraproposition motförslag, kontrasignera med­underteckna, kontrovers motsättning, tvist, kontrast, konträr motsatt

extra-

extro-

utanför

utåt-

extraordinär utöver det vanliga, extravagant utsvävande  (jfr extrem = ytterlig, långtgående; extremist = ytterlighetsman; extremitet = lem: arm eller ben), extrovert utåtvänd

infra-

nedanför

infrarött (osynligt) rött nedanför spektrum, ger infravärme, infrastruktur ett områdes basstruktur, t. ex. kommunikationer  (jfr inferno = underjorden, helvetet)

intra-intro-

innanför

inåt-

intravenös inne i en ven, intracellulär, intramolekylär, introvert inåtvänd, introducera införa, introspektion inåtskådande, själviakttagelse

post-

efter-

postludium efterspel, postdatera förse med senare datum, postskriptum efterskrift (i brev), postglacial efter istiden (jfr postum = född efter faderns död, utgiven efter författarens död)

retro-

tillbaka-

bakåt-

retroaktiv tillbakaverkande, retrospektiv tillbakablickande, retrograd tillbakagående, bakåtriktad

ultra-

utöver (förstär-kande)

ultraviolett (osynligt) ljus utanför violett i spektrum, ultrarapid ytterligt snabb, ultrakonservativ (jfr ultimatum = yttersta, sista anbudet)

4. Substantivbildande suffix: -or 

a) Suffixet -or kan fogas till latinsk verbbas utan stamvokal och beteckna ett abstrakt ord: am-or kärlek (am-a-re älska), terr-or skräck (terr-é-re skrämma), tum-or svullnad (tum-é-re svälla). Suffixet motsvaras av fra.  -eur (terr-eur) och eng. -or eller -our (terr-or, tum-our). I sv. möter såväl -or som -ör: terr-or, tum-ör.

b)Suffixet -or kan också fogas till latinsk perfektparticipstam och beteckna person eller sak som utför verbhandlingen: orat-or talare. Suffixet motsvaras av fra. -eur (orat-eur), från vilket ty. -eur och sv. -ör har kommit, och eng. -or (creat-or). I sv. möter såväl -or som -ör: laborator, direkt-or eller direkt-ör, observatör, lekt-or eller lekt-ör, imitat-ör, trakt-or eller trakt-ör. Suffixet används också om apparater: isolat-or eller isolat-ör; generat-or, kompress-or, mot-or, respirat-or.

5. Substantivbildande suffix: -io, ion(is)

Suffixet -ion fogas till latinsk perfektparticipstam och betecknar själva verbhandlingen eller dess resultat: inscript-io, inscript-ion-is F inskription. Beroende på hur verbets perfektparticipstam ser ut blir ordslutet -ation, -ition, -tion eller -sion. Suffixet är vanligt i de moderna språken: deklarat-ion (perf. part. declarat-us av declara-re klargöra), donat-ion (perf. part. donat-us av dona-re ge ), vis-ion (perf. part. vis-us av vide-re se ), mot-ion (perf. part. mot-us av move-re röra), divis-ion (perf. part. divis-us av divíd-e-re dela).

Substantiv med detta suffix är feminina och detta genus bibehålls i franskan och tyskan: la déclaration, die Deklaration.

6. Substantivbildande suffix: -ur(a) 

Suffixet -ur(a) fogas till latinsk perfektparticipstam och betecknar verbhandlingen eller dess resultat: struct-ura, ae F byggande, byggnad. Suffixet förekommer som -ure i fra. (struct-ure) och eng. (struct-ure), mestadels som -ur i ty. (Signat-ur) och sv. (signat-ur; perf. part. signat-us av sign-a-re teckna). I sv. stavas avledningarna emellertid ibland enligt franskt uttal: miniat-yr, polit-yr, tort-yr.

Substantiv med detta suffix är feminina och detta genus bibehålls i franskan och tyskan: la signature, die Signatur.

7. Adjektivbildande suffix på substantivbas

-al(is)

finns i sv. och eng. legal laglig (leg-al-is, jfr lex, leg-is lag) och real saklig (re-al-is, jfr re-s sak). Även adjektiven radik-al som går till roten (radix, radíc-is rot) och fat-al ödesdiger (fat-um öde) innehåller detta suffix. I sv. förekommer ibland även suffixet -ell: reell, nationell, kulturell, som lånats från fra.

-ari(us)

finns i sv. ordinarie som följer ordningen, vanlig (ordin-ari-us, jfr ordo, órdin-is ordning). Adjektivet kan ibland substantiveras: notarie (not-ari-us, jfr not-a anteckning), arkivarie, bibliotekarie. Suffixet möter i eng. -ary (ordinary) och i fra. -aire (ordinaire). Från franskan har tyskan och svenskan fått suffixet -är: ordinär, pekuniär, litterär, primär, elementär. Även adjektiv med suffixet -är substantiveras: missionär, revolutionär, visionär etc.

Substantiverade adjektiv i neutrum betecknar förvaringsplats eller rum för något: aquarium, herbarium, columbarium, vocabularium, librarium etc

-os(us)

har betydelsen ’full av det som substantivet betecknar’ och möter i exempelvis fra. miraculeux, full av underverk (miracul-os-us, jfr mirácul-um underverk). Det svenska och tyska suffixet -ös (t. ex. mirakulös, muskulös, nervös) går tillbaka på fra. -eux och det engelska suffixet -ous på fornfra. -ous.

8. Adjektivbildande suffix på verbbas

-nt(is)

Suffixet -nt-, som används för att bilda presens particip, möter i adjektiv som flagrant brinnande, uppenbar (flagrans, nt-is, jfr flagra-re brinna) och tolerant fördragsam (tolerans, nt-is, jfr tolera-re stå ut med). Suffixet är vanligt i eng. lånord, jfr tolerant, dependent, significant, student, emigrant etc. Vissa adjektiv har substantiverats.

-t(us), -s(us)

Infixet -t- eller -s-, som används för att bilda perfekt particip, möter i adjektiv som desperat förtvivlad (despera-t-us, av despera-re 1 förtvivla), perfekt helt genomförd, fulländad (perfec-t-us, av perficio, perfeci, perfectum 3 genomföra), resp. pervers förvänd (per-vers-us, av perverto, perverti, perversum förvända).

-iv(us)

Suffixet -iv(us) fogas till perfektparticipstam: act-iv-us verksam, driftig (av ago, egi, actum 3 handla). Suffixet motsvarar till betydelsen ett presens particip. I fra. har suffixet blivit mask. -if, fem. -ive (act-if, act-ive), i eng. -iv (expans-iv). I sv. möter formen -iv: konservat-iv, negat-iv, akt-iv, pro-duct-iv, inter-rogat-iv. Substantiverade former finns också: detekt-iv, lokomot-iv, imperat-iv.

9. Verbbildande suffix: -a-re

Suffixet -a-re kan fogas till substantiv- eller adjektivbas: cur-are kur-era (cura, ae F vård, omsorg), renov-are renov-era (novus, a, um ny).

Detta suffix kan också fogas till perfektparticipstam: dict-are dikt-era (perf. part. dict-us, av dico, dixi, dictum 3 säga ), puls-are puls-era (perf. part. puls-us, av pello, pepuli, pulsum 3 slå), accept-are accept-era (perf. part. accept-us, av accipio, accepi, acceptum 3 mottaga).

10. De latinska infinitiverna i några moderna språk

Tre av latinets verbkonjugationer har stamvokal på -a, - e  eller - i:

1:a imit-a-ri härma

fra. imit-er

ty. imit-ier-en

sv. imit-er-a

2:a re-vid-e-re åter se

fra. re-voir

ty. revid-ier-en

sv. revid-er-a

4:e serv-i-re (be)tjäna

fra. serv-ir

ty. serv-ier-en

sv. serv-er-a