Efter Augustus följde den julisk-claudiska kejsarätten med Tibe­rius, Caligula, Claudius och Nero. Tiberius (14-37 e. Kr.) var i flera avseen­den en bra kejsare. Han lämnade dock gärna Rom för sin villa på Capri och överlät styret till andra, bl.a. Sejanus som var chef för kejsarens livgarde. Tiberius lät restaurera bl. a. templet till Castor och Pollux på Forum och bygga Domus Tiberiana på Palatinen. Calígula (37-41) var en besinningslös despot. Hans morbror Claudius (41-54) lät bygga en hel del under sin regeringstid, bl.a. akvedukter och en stor del av Ostias hamnanläggning. Han ansågs av sin samtid efterbliven men var egentligen en lärd och skarpsinnig person. Han blev förgiftad av sin fjärde hustru Agrippina, som också såg till att tronen gick till hennes son i ett tidigare äktenskap, Nero (54-68). Under dennes regeringstid brann Rom. Nero var den förste som satte igång organiserade förföljelser av de kristna. Med Neros död upphörde Augustus släkt att styra romarriket.

Romerskt kvinnoporträtt från kejsartiden

Efter en kort period av anarki kom den flaviska kejsarätten på tronen, med Vespasianus, Titus och Domitianus. Vespasianus (69-79) lyckades bringa reda i rikets dåliga finanser och lät uppföra bl a. den flaviska amfiteatern för gladiatorspel, senare kallad Colosseum. Hans son Titus (79-81) slutförde kriget mot judarna och lät förstöra Jerusalem. På Forum står Titusbågen, med detaljrika reliefer av triumfen. Den uppfördes av brodern Domitianus (81-96). Denne har i byggnadshän­seende gått till eftervärlden genom sina palats på Palatinen, bl.a. Domus Flavia.

Härefter följde en period med adoptivkejsare. Nerva (96-98) var en mild regent som adopterade rikets främste general Trajanus från Spanien, den förste provinsbon på tronen. Under Trajanus kejsartid (98-117) fick romarriket sin största utsträckning, från Spanien i väster till Armenien i öster, från Egypten i söder till Britannien i norr. Trajanus' forum med Trajanuskolonnen, som är 38 meter hög och har en bildfris på ungefär 200 meter, vittnar om hans krig i Dacien, nuvarande Rumänien. Trajanus lät även bygga om Atrium Vestalium på Forum. Rom hade på hans tid ca en miljon invånare. Genom sociala reformer sökte Trajanus tillgodose de fattigas behov. Efter Trajanus följde som adopterad kejsare Hadrianus (117-138). Under hans regeringstid påbörjades byggandet av Hadrianus' mausoleum (Castel Sant' Angelo). Hadrianus lät vidare bygga det Pantheon som i dag finns kvar, och anlade i Tivoli utanför Rom sin märkliga anläggning, Villa Adriana, som ännu kan beskådas. Där lät kejsaren återskapa miljöer som han fattat tycke för under sina långa resor i det stora romerska riket.

Castel Sant’ Angelo, ursprungligen kejsar Hadrianus mausoleum

Bland de efterföljande kejsarna kan Marcus Aurelius (161-180) nämnas, ’filosofen på tronen’. Hans Självbetraktelser läses fortfarande och hans ståtliga ryttarstaty finns att se på Capitolium i dess museum. Marcus Aureliuskolonnen som stod på det gamla Marsfältet dominerar nu Piazza Colonna. Kejsar Septimius Severus (197-211) från provinsen Africa har en triumfbåge på Forum Romanum. Han lät bygga sitt palats på Palatinen bakom Domitianus anläggningar med utsikt mot Circus Maximus. Han var en skicklig fältherre och lyckades i stort bevara rikets gränser från Trajanus tid. Hans son Caracalla har gått till eftervärlden genom sina väldiga badanläggningar i Rom, Caracallas termer, som i senare tid har använts för opera­föreställningar.

 Kejsar Konstantin (306-337) lät inställa de organiserade förföljelserna mot de kristna. Senaten lät till hans ära uppföra den 25 meter höga Konstantins triumfbåge nära Colosseum. Triumfbågen är välbevarad och dess element och utsmyckningar blev under renässansen och barocken mönster för fasader och fontäner. Av Konstantins mycket stora basilika vid Forum -- mittskeppet var 80 meter långt och 35 meter högt -- återstår norra sidoskeppets vägg med tre valv. I slutet av sin regering flyttade Konstantin sitt residens från Rom till Bysans, som fick namnet Konstantinopel.

Marcus Aurelius till häst, det enda bevarade ryttarmonumentet av en romersk kejsare